24 janvier 2026

Iseɣẓanen ilelliyen

Iseɣẓanen ilelliyen

    Deg umaḍal n tsenselkimt llan waṭas n wahilen, deg-sen wid i wumi neqqar iseɣẓanen ilelliyen. Efkan-asen isem-a axaṭaṛ tangalt taɣbalut n wahilen-a teldi, s lemɛna nniḍen, tangalt taɣbalut s wacu ittwarun wahilen-a, yal yiwen yezmer ad tt-yaf deg uWeb : yal amdan yezmer ad tt-tiɣeṛ, ad tt-ibeddel, ad itt-senfel, ad tt-iseɣti akken id-is-yehwa, yernu yezmer ad d-yessufeɣ lqem nniḍen amaynut seg-s.

    Mačči am wahilen d-xedment taṛmisin akked tkubbanyin n tiknulujit timeqqṛanin i yettwassnen, am tkebbaniyin n Temrikt n ugada : isnasen-nsent akked wahilen-nsent mačči d ilelliyen : mačči menwala izmer aten-ibeddel s tefses, yerna tangalt-nsen leɛmeṛ ur telli tazayazt i wakken medden ad izmiren ad ẓren dacu i ixeddmen wahilen-a, s tuffra sdaxel n iselkimen, s deffir n weɛrur n iseqdacen.

    Ma yewwid uselkim ad yelḥu, ilaq-aɣ ad nẓer d acu i ixeddmen wahilen i nessebded fell-as. Ma yella ur-d newwi ara s lexbeṛ d acu ixeddmen mebla ma cawren-aɣ-d, ulamek ara t-namen, neɣ ur-d yewwi ara ad t-namen.

    Dayesmi, aṭas i yellan wid d-yeqqaṛen, ur-ɣ ilaq ad nesseqdec ala ahilen ilelliyen, ala iseɣẓanen n uɣbalu yeldin iwakken ad nesɛu asenqed s ufus-nneɣ ɣef ufecku asenselkam i yellan gar ifassen-nneɣ. I wakken daɣen, ur nettaǧa ara walbɛaḍ n taṛmisin ad-aɣ teṭṭef deg waḍad qerriḥen, ad anuɣal ala gar ifassen-nsent, ad-aɣ seddayent akken kan id asent-ihwa.

    Win yessnen taneflit tasenselkamt, yezmer ad iɣeṛ tangalt n useɣẓan n uɣbalu yeldin s tefses, ma yufa llant degs tuccḍiwin, yezmer ad-tent-iseɣti, ad irnu asiɣzef deg-sen, ad tisnernu, i wakken ad nesfaydi, deg useɣti umaynut, akken ma nella.

    Akken ad yelḥu uselkim, ilaq ad yessebded fell-as yiwen, ayen mi neqqar anagraw, anagraw n wammud. Ma yella unagraw-a d ilelli, nekni akken it nebɣa. Gar inagrawen-a n wammud llan inagrawen i yettwabnan ɣef yiɣes n Linux, yal yiwen yezmer ad ten-id-isader seg web s war lexlaṣ, ad ten-isebded ɣef yibenk-is, neɣ ɣef uselkim-is (ama n ufus neɣ n ufellaru). Nezmer ad nebder, d amedya, anagraw n wammud n Debian : d anagraw n wammud urkid gar inagrawen nniḍen.

    Mebla anagraw n wammud, ur yezmir ara uselkim ad yelḥu. D netta akk i d lsas n usekker n yal aselkim. Deg-s akk ifecka imezwura i weɛqal n warrumen n uselkim s umata : ama d aɛqal n tewwura USB, neɣ n tkerḍiwin n ubeqqeḍ, n umeslaw, imeɣṛiyen n iḍebsiyen, akked wayen icudden ɣer tkarḍa tayemmat s umata.

    Ma yella unagraw-nneɣ n wammud d ilelli, nezmer ad nettkel fell-as ad aɣ-yesselḥu aselkim-nneɣ akken iwata, d wakken it-nebɣa. Ur nettagad ara ad-aɣ-ixeddem kra n texnanasin ur nettwali ara, mi ara yekker.

    Mi ara yekker unagraw n wammud, dayen yessuli-d akk ifecka izwaranen, ad yaweḍ ad-aɣ-d yesken tanarit, neɣ afellaru. Syin, nezmer ad nemmeslay ɣef iseɣẓanen ilelliyen nniḍen i nesseqdac yal ass.

    S umata, inagrawen n wammud yebnan ɣef yiɣes n Linux, neɣ Izuzar n Linux, Iwzawazen n Linux sefraken tutlayt taqbaylit s wudem amezwer : aṭas n imedhalen n usebded n yizurar n Linux i izemren ad ssumren i useqdac ad ifren tutlayt-is tamezwert send asbeddi n unagraw. Ula d anasiw yesɛan isekkilen ilatiniyen s wacu i nettaru taqbaylit, ttwasummren-d deg uḥric n unsawi n umedhal-a n usbeddi i wakken ad yuɣal unagraw s timmad-is ileḥu s tutlayt i yebɣa useqdac.

    Anect-a, ulac it ass-a, deg inagrawen n wammud nniḍen ur yellin ara d ilelliyen, amedya, am Windows i texdem teṛmist tamarikanit n Microsoft : Windows ur-k-d yessumur ara ad tt-ferneḍ tutlayt taqbaylit deg umedhal-is n usbeddi. Ad k-d-yessumer tutalyin nniḍen, akk d inasiwen nniḍen.

    Ar wass n wass-a, anagraw-a n wammud i teznuzuy Microsoft ur yesɛi agrudem udlif n useqdac s tutlayt-nneɣ. Ula d awitay-is, neɣ tasmektit d-yeddan fell-as, tella kan s tutlayin nniḍen.

    Ɣef aya, izuzar n Linux s umata lhan imi sefraken taqbaylit s tefses, s wudem amezwer, bdu-tt-id kan seg umedhal n usbeddi alamma d tagara n usbeddi n unagraw.

    Ɣas akka, deg tmurt, ur nettaru ara s waṭas, s isekkilen n uskript n tfinaɣ, ula d tarrayt n tira s tfinaɣ tella deg umedhal n usbeddi n yizuzar n Linux. Anida ulac-itt nezmer ad tt-nernu.

    Ilaq ad as-nefk i useqdac tilelli n ufran n ifecka-ines isenselkamen. Ur ilaq ara ad nḥettem fell-as ayen nebɣa nekni, neɣ ayen ur yebɣi ara, netta.

    Win neɣ tin yebɣan ad tt-aru s isekkilen n tfinaɣ ad tefren tarrayin id tiwulmen gar tid yellan deg tebdart n tarrayin n tira n unasiw mebla ma yenɛettab yiwen ad inadi ad isbedd ahilen imernan seld ma yettusbedd unagraw.

    Ihi, ɣer tagara mi ara yettusbedd unagra n wammud ad aɣ-yawi ɣer tnarit neɣ ɣer ufellaru, syin nezmer ad nsekker iseɣẓanen neɣ isnasen n umahil n yal ass, neɣ uraren yellan deg-s.
 

Isnasen n yal ass / Iseɣẓanen n yal ass
Isnasen ilelliyen n uɣbalu yeldin n yal ass i useqdec ɣef tnarit neɣ iseɣẓanen n ufellaru.

    D acu ara naf neg ufellaru neɣ deg tnarit mi dayen yekker unagraw ?

Asmel web n gnome.org

 

    Deg tnarit nezmer ad naf tignitin n iseɣẓanen akked yesnasen. Yal udem n tnarit ur yettcabi ɣer wayeḍ : yal yiwet tesɛa udem-is, initen-is, aɣanib-is, isental-is d-yeddan yid-s.

    Ifecka akked iseɣẓanen n umahil, ad aten-yaf useqdac deg tfeggagt n unagraw. Yal afecku yettusettef deg taggayt-is : ifecka n wadduf ɣer Internet ad ten-naf deg taggayt Internet, wid n tussna deg taggayt n Tussna, wid n usefser n yeḍrisen deg ifecka n twurmahilt, uraren deg tebdart n wurar, ifecka n unagraw deg taggayt n iɣewwaren n tedbelt, ar tagara.

    Deg ufellaru naɣ deg tnarit, nezmer ad nwali azemz akked wakud n wass deg tiɣmert n ugdil. Mačči kan ad nwali azemz akked wakud, ma nsenned fell-as ad naf awitay akked tesmektit i tedyanin akked d ineḍruyen n wass, neɣ n wid n ddurt, neɣ n wayyur akked wid n useggas. Ma yella wazemz neɣ akud d arameɣtuten syin ara nekcem ɣer iɣewwaren-is i wakken ad ten-seɣwer, ad sseɣti tawila-nsen.

    Tafeggagt n unagraw tesɛa, tegber daɣen, ula d nettat, tignitin n kra n yiseɣẓanen imatuten i yettiḥwiǧ useqdac yal ass. Asiti neɣ asenned ɣef yiwet deg-sent ad yefk adduf arurad ar walbɛaḍ n useɣẓan i yettusbedden : ad it-sekker.

    Ma yebɣa useqdac ad yemdel tiɣimit-is tamirant, neɣ ad yeqqen s umiḍan nniḍen n useqdac wis sin, neɣ ad yeldi tiɣimit s umiḍan nniḍen, neɣ ma yewwi-d ad yalles asekker neɣ ad yessexsi aselkim-is, llant tqeffalin i wakka deg tfeggagt n unagraw.

    Iznan i yettwali useqdac deg ugrudem udlif, a wi yufan ad ilin akk s teqbaylit seg mi ara yekker uselkim alamma yensa : Am win i d-yusan ar tmurt : ur sellen imeẓẓuɣen ala tutlayt n warraw akked yessi-s n tmurt : seg mi ara tt-yebdu s w « Ansuf yis-k » alamma yexsi uselkim, d taqbaylit.

    Mi ara yennam weqcic amecṭuḥ yesseqdac aselkim-is s teqbaylit, ad iwalef, ad yaɣ ddɛen d wawalen n tsenselkimt. Ahat, ussan imezwura ad as-d-ttbinen kra n wawalen d imaynuten, lameɛna, cwiṭ cwiṭ kan ad yaɣ tannumi, ad ten-ilmed, ad yuɣal ad ten-iseqdec.

    Ɣef aya, nessaram, ahat iseɣẓanen-a ilelliyen deg tsenselkimt, am uẓawan-nneɣ, am yedlisen-nneɣ, am tmucuha-nneɣ, ad ilin d wid ara yḥerzen awalen n tutlayt-nneɣ i wakken ur negren ara, i wakken ad idiren.

Tazmilt : Ẓriɣ llant tuccḍiwin deg tira n uḍris-a. Ma tzemreḍ ad t-tesseɣtiḍ, ad d-ssufɣeɣ talɣa nniḍen zeddigen. Tanemmirt imi d-tefkiḍ cwiṭ n lweqt*-ik,  n wakud, ad teɣṛeḍ aḍris-a.

15 janvier 2026

amazigh-date - Un outil qui permet d'afficher les dates selon le calendrier amazigh

    Le calendrier amazigh (ou berbère) n’est pas qu’une curiosité culturelle : il est utilisé pour marquer les fêtes agricoles, les évènements historiques et surtout Yennayer, le nouvel an amazigh qui tombe le 12 janvier (ou 13/14 selon les régions).

    Malheureusement, à ce jour, aucune bibliothèque Python ne proposait une conversion simple du calendrier « grégorien vers le calendrier amazigh ». nous avons donc écrit amazigh-date, un module qui permet d'effectuer cette conversion en ligne de commande :

 

amazigh-date dans un terminal

    amazigh-date est un micro-module Python qui transforme n’importe quelle date grégorienne en calendrier amazigh : il calcule l’année (≈ +950), affiche le mois (Yennayer, Fuṛar…), le jour et le jour de la semaine (Acer, Arim…), peut afficher le résultat brut ou orné du sigle « Mz » (Mz pour l'ère Amazigh), décompte les jours restant jusqu’au prochain Yennayer et génère également un fichier iCalendar complet d’une année entière pour l’importer dans Google Calendar ou Outlook.

Pour installer amazigh-date, il suffit d'ouvrir un terminal et de saisir la comande :

python -m pip install amazigh-date

Pour afficher la date du jour équivalente au calendrier amazigh :

amazigh-date 

Arim 1 Yennayer 2976

 Vous pouvez utiliser l'opérateur --yennayer 12 ou --yennayer 13 ou --yennayer 14 si vous considérez que Yennayer commence vers l'une de ces dates dans votre région.

Exemple :

amazigh-date --yennayer 14
Amhad 2 Yennayer 2976

 Afin de calculer le nombre de jours restants jusqu'au début du prochain nouvel an amazigh, vous pousez utiliser la commande :

amazigh-date --countdown
362 days until Yennayer (12 Jan 2027).

Vous pouvez trouver l'outil amazigh-date sur :

pypi : https://pypi.org/project/amazigh-date/

Codeberg : https://codeberg.org/butterflyoffire/amazigh-date

Afin de souhaiter une "bonne année" à quelqu'un en amazigh, en kabyle ou autre, on dit : Aseggas ameggaz.

    Du coup, je vous dis à quoi correspond le 1 Yennayer de l'an 1 du calendrier amazigh par rapport au calendrier grégorien, vous diriez que cela correspond à quelle date ? Et comment appelle-t-on l'ère d'avant l'an 1 du calendrier amazigh ?

    En attendant, nous travaillons sur l'élaboration d'un système de calendrier amazigh pour Linux afin de pouvoir donner la possibilité aux utilisateurs le choisir et de l'appliquer à travers leurs environnements.

Calendrier sur la barre des taches de l’environnement Cinnamon, sous Linux Mint, affichant un calendrier avec nom de jour, mois et année selon le système du calendrier amazigh.

 


 


 


 



Iseɣẓanen ilelliyen

Iseɣẓanen ilelliyen     Deg umaḍal n tsenselkimt llan waṭas n wahilen, deg-sen wid i wumi neqqar iseɣẓanen ilelliyen. Efkan-asen isem-a axaṭ...

Mastodon